Det bristfälliga materialets lovsång
Jag har tankat ord och människor den här sommaren. Fyllt mitt sinne med tankar av andra. Känt hur min tomma tank sakta fylls av kraft igen. Böcker, böcker, böcker. Jag har läst långa kvällar och nätter. Njutit och sugit i mig ord och uttryck. Många citat hade jag tänkt spara och komma ihåg, men mitt aktiva minne har redan glömt. Mitt inre har de ändå fått friska upp och ge näring.
Just nu ligger boken: Ett bruster halleluja, under min säng. Boken är ingen streck läsnings bok. Temat om kyrkklockor är ganska främmande och ointressant för mig egentligen, men Tomas Sjödins tankar och funderingar om brustenhet och kyrkklockans ljudande fångar något i mig.
"I rätta händer kan kan det bristfälliga materialet ljuda oändligt vackert"
Citatet känns talande.
Om det är något jag känt mig under den här sommaren så är det sprucken. Sönder, trasig, bristfällig,sargad.
Sargad- ordet hörde jag igår. Vi går inte omkring och säger att vi är sargade, men ordet fick en genklang i mig. Sargad.
" Tack Herre för livet. För händelserna i livet som formar, omformar och ger oss vår klang. Hjälp oss att lita på dig och våga ge våra spruckna livs-klockor i Din hand, så att Du får spela fram den verkliga livsmelodin i vårt liv- din lovsång" Amen
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment