Sålla bort, säg nej, hitta livet och dig själv!

                                                                   Sålla, sålla, sålla bort!
                                                                     Allt som stjäl av dig!

Jag har avbokat, jag har sagt nej och jag har undvikit gamla ja-sägar vanor. Jag har sträckt på ryggen, hållit blicken och rösten stadig och försvarat mitt revir.
Och jag har gjort det! Jag har faktiskt gjort det!
Satt ner foten och sagt: Det här passar inte, det här har jag inte tid med, det här är inte min grej.
Men det är svårt, jätte svårt!

Det är så lätt hänt att glida tillbaka till det vanliga  ja-sägandet.
Ja, till allt som man inte vill, kan eller orkar med,bara för att inte vara obekväm säger jag ja.
När jag sagt nej, har jag övat på att inte ge långa bortförklaringar utan bara nöja mig med: Nej.

För mig har "snällhet" varit en dygd. Alltid vara snäll, till lags, hjälpsam och gärna förutseende.Buga och bocka, niga och tiga, det har  svidit och oj vad det varit tungt. På så sätt har jag fått bekräftelse och jag har känt att jag duger. Men det har varit på bekostnad på sanningen.

Jag övar nu att känna in. Vad behöver jag? Vad kan jag? Vad ska jag? Vem är jag? vad är min uppgift?

Och när skulden slår till får jag tänka på att jag är VÄRDEFULL och ÄLSKAD utan prestationer och utan krav. Herren,  har sagt att jag är älskad och värdefull för att jag är jag, inte för det jag gör eller inte gör.
Han har en plan för mig. Han har gett mig Livet.